Funkis – när form och funktion möts

Jag tycker om att hitta nya sätt att koppla ihop det jag arbetar med. Just nu läser jag designhistoria vid Linnéuniversitetet om 1900-talets svenska designutveckling. En stil jag fastnat lite extra för är funktionalismen, eller funkis som den ofta kallas.

Det är spännande att se hur idéer om arkitektur, färg, form och vardagsliv har vuxit fram genom åren och hur mycket av det vi fortfarande känner igen i våra hem i dag.

 

Stockholmsutställningen 1930 – funkisens genombrott

Funktionalismen utvecklades i Europa under 1920-talet och fick sitt stora genombrott i Sverige genom Stockholmsutställningen 1930. Utställningen visade arkitektur, möbler, formgivning och konsthantverk där Gunnar Asplund var utställningsarkitekt.

Här presenterades nya idéer om hur vi kunde bygga och leva: med mer ljus och luft, enklare former och större fokus på vardagens behov. Det fanns också en stark framtidstro. Teknik, industri och nya material sågs som möjligheter att skapa ett enklare och bättre vardagsliv. Man blickade framåt och ville lämna gamla ideal bakom sig.

Typiska kännetecken är:

• rena, geometriska former
• raka linjer och släta ytor
• stora fönster och mycket dagsljus
• platta eller flacka tak
• enkla och funktionella lösningar

Läs mer: om funktionalism

Ett tidstypiskt funkishus med raka linjer, släta ytor & stora fönster.

Färg, konst och form

Men funkis var inte bara vitt, grått och avskalat. Ljusa och neutrala färger användes ofta för att skapa ljus och rymd, men starkare färger kunde också användas som accenter och ge kontrast och liv.

Konst och formgivning fick samtidigt en viktig plats i de moderna miljöerna. Gränserna mellan konst, arkitektur, konsthantverk och design blev mer flytande. Färg, material och form kunde tillsammans skapa en genomtänkt helhet.

Det tycker jag är intressant – för funktionalism handlade inte om att ta bort allt som var vackert. Det handlade snarare om att hitta en ny sorts skönhet där form och funktion kunde samspela.

Det fanns också en social tanke bakom funkisen, att skapa bättre och mer välplanerade bostäder för fler människor. Funktionalismen var alltså inte bara en stil, utan också en del av en större samhällsförändring. Den ville påverka hur människor levde genom bättre ljus, luft, hygien och mer praktiska bostäder.

Samtidigt väckte de nya miljöerna blandade reaktioner. Vissa uppskattade enkelheten och moderniteten, medan andra tyckte att husen och interiörerna kändes kalla, opersonliga eller alltför långt ifrån äldre tiders mer dekorativa ideal.

Pinnglass & varm korv var helt nytt 1930.

 

Kuriosa från Stockholmsutställningen

Stockholmsutställningen handlade om framtidens arkitektur och design, men också om det moderna vardagslivet. Här fanns nya typer av kiosker och serveringar, och besökarna kunde bland annat köpa varm korv och pinnglass – sådant som var modernt och helt nytt vid den här tiden.

Utställningen blev en enorm publikframgång och lockade nästan fyra miljoner besökare. Det säger något om fascinationen för det nya och den framtidstro som fanns kring det moderna samhället.

Funkis i våra hem i dag

Det är nog därför funkis fortfarande känns aktuell. Vi vill att våra hem ska fungera i vardagen, men också kännas personliga. Ett fönster handlar både om form och om ljuset som kommer in. En stol ska vara bekväm, men får gärna också vara vacker. Ett avskalat rum kan förändras helt med konst, färg, textilier och personliga föremål.

Kanske är det därför jag tycker att min egen koppling mellan designhistoria och mitt arbete med Feng Shui, färg, form och konst känns så naturlig.

Titta gärna in i mitt konstgalleri

För mig handlar ett personligt hem inte om att följa en viss stil, utan om att hitta en balans mellan det praktiska och det som man tycker om.

Läs mer om: färg, konst och inredning

Om du vill veta mer om funkis så vill jag tipsa om dokumentären på SVT Play: 
Mr Funkis - ett möte med arkitekten Sven Markelius