Mitt måleri - 30 år av färg & form i rörelse

När jag ser tillbaka på mitt måleri genom åren slår det mig hur mycket som har förändrats – och samtidigt hur mycket som egentligen är detsamma.

I det här inlägget delar jag hur mitt måleri har utvecklats under över 30 år, och hur färg och form hela tiden har varit min röda tråd. Det handlar inte om att byta uttryck, utan om en rörelse där idéer, känslor och arbetssätt återkommer i nya former över tid.

Jag har målat sedan jag var barn, men det var under åren på konstskola på Wiks folkhögskola 1998–1999 som jag på riktigt började hitta mitt konstnärliga språk. Där fastnade jag för oljemåleriet och började arbeta med färg och form som ett eget uttryck.

Det var också där jag började förstå att mitt måleri inte handlar om att bara hitta en stil, utan om ett sätt att uttrycka mig – ett språk som hela tiden utvecklas.

Tittade igenom gammalt material. Hittade bland annat ett färgstarkt självporträtt i olja.

Färg och form som grund

Färg och form har alltid varit grunden i mitt skapande. Jag återkommer ofta till liknande strukturer och uttryck, men de förändras beroende på tid, plats och livssituation. Ibland är färgerna starka och intensiva, ibland mer dämpade och tysta. Det är inget jag planerar i förväg, utan något jag ofta ser först i efterhand.

En gammal bild på mig i ateljén på Wik, 1998.

Cykler i konst och design

Inom konst och design pratar man ofta om att uttryck rör sig i cykler. Det som känns nytt har ofta funnits tidigare, men i en annan form eller ett annat sammanhang.

Lite som inom mode – där gamla stilar ständigt återkommer, men tolkas på nytt beroende på tiden vi lever i. Det gör att jag ibland kan känna igen något i mitt eget måleri från en tidigare period, men i en ny version. Som att idéer inte försvinner – de förändras. Att jag alltid återvänder till någon form av kärna. Inte på exakt samma sätt som tidigare, men med mer erfarenhet.

Kanske är det just det jag ser när jag tittar tillbaka på mitt eget måleri. Att det inte handlar om att börja om, utan om att komma tillbaka – på ett nytt sätt.

Min originalkonst hänger på FORUM i Göteborg.

Färg, minne och påverkan

Det finns också något intressant i hur vi uppfattar färg och form. Hjärnan jämför hela tiden nya intryck med det vi sett tidigare, vilket gör att det vi skapar idag alltid påverkas av det vi gjort förr – även om vi inte tänker på det. Det kan vara en anledning till att vissa former och färger återkommer i mitt arbete över tid.

 

Mina målningar då & nu,
"Stolar" från år 1999 & "Alignment" från 2026.

Ljus, perioder och förändring

Jag har också märkt att mitt måleri påverkas mycket av ljus, årstider och perioder i livet. Färgval kan förändras ganska naturligt utan att jag tänker på det i stunden, men blir tydligt när jag ser tillbaka. Det är som att färgen följer en egen rytm parallellt med tiden. I vissa perioder behöver jag helt enkelt mer av vissa färger. 

Tekniker och arbetssätt

Under åren har jag arbetat med olika tekniker. Jag började med oljemåleri, men gick sedan över till akryl eftersom det torkar snabbare och passar bättre för mitt sätt att arbeta. Det gör att jag kan jobba mer direkt och i lager, och följa processen på ett annat sätt.

Jag arbetar också med akvarell, ofta i mindre format. Det är en mer direkt och transparent teknik, där jag sitter vid ett bord istället för att arbeta på stora dukar. Olika material men samma grund gällande färg och form.

Akvarellporträtt i starka färger.

Att fortsätta utvecklas

Jag har alltid haft ett behov av att utvecklas och inte helt fastna i ett visst uttryck. Därför har jag genom åren gått olika målarkurser, studerat design och färglära och hela tiden varit nyfiken på att testa nytt.

Det handlar inte om att byta riktning, utan om att fördjupa det jag redan gör och fortsätta undersöka färg och form. Jag är väldigt intresserad av hur färger påverkar oss. Läs mer om det här.

Akrylmålningen "Självklar" från 2024.

Tillbaka och framåt

När jag ser tillbaka på arbeten från slutet av 90-talet och jämför med det jag gör idag 2026, blir det tydligt att det inte är en rak utvecklingslinje.

Det är snarare en rörelse i cykler. Vissa idéer försvinner ett tag och kommer tillbaka i ny form, med nya erfarenheter och ett annat djup. Det är inte upprepning – det är återkomst.

Oljemålning från 1999.
Då visste jag inte att jag skulle få två barn, en förstfödd dotter & en son.

 

Mitt måleri är fortfarande pågående och i ständig rörelse- precis som livet. Titta gärna in i mitt konstgalleri för att se mina aktuella konstverk.