Folkhemmet - drömmen om det goda hemmet
Vad är det egentligen som gör att vi trivs hemma? Just nu läser jag svensk designhistoria och har fastnat lite extra för Folkhemmet och tankarna om det goda hemmet. Det är spännande att se hur synen på våra hem har förändrats – och hur en del av idéerna fortfarande känns aktuella.
50-tals design av Stig Lindberg i det svenska Folkhemmet.
Drömmen om ett bättre hem
Folkhemmet förknippas framför allt med perioden från 1930-talet till 1960-talet, även om själva idén formulerades tidigare. År 1928 höll socialdemokraten Per Albin Hansson sitt berömda riksdagstal, där han beskrev samhället som ett hem för hela folket. Visionen var ett Sverige med större jämlikhet, trygghet och bättre levnadsvillkor.
Bakgrunden var bland annat stora klasskillnader, trångboddhet och bostäder med bristande standard. Under 1930-talet började bostadsfrågan få större politisk betydelse, och efter andra världskriget ökade byggandet av moderna bostäder. Med statligt stöd byggdes hem med bättre kök, badrum, varmvatten och förvaring. Ljus, luft, hygien och tillgång till grönområden blev viktiga delar av tanken på en hälsosam boendemiljö.
När jag läser om Folkhemmet tycker jag det är intressant att en samhällsvision också påverkade det allra vardagligaste: hur vi lagar mat, tvättar oss, umgås och vilar. Det får mig att fundera över hur mycket ett hem betyder för vårt välbefinnande – inte bara genom hur det ser ut, utan också genom hur det fungerar och känns att leva i.
Du kan läsa mer hos: Nordiska museet
Läs mer om: Funkisstilen
Min farmor, farfar & pappa år 1950 i Stockholm.
När köket blev en fråga för forskningen
Visste du att man faktiskt mätte hur människor arbetade i köket? År 1944 bildades Hemmens forskningsinstitut, som undersökte hur hushållsarbetet kunde göras enklare och mer effektivt. Man studerade bland annat avstånd och arbetsmoment i köket för att minska onödiga rörelser. Även köksplaneringen blev alltså en fråga för forskning.
Det är lätt att känna igen tankarna i dagens kök, där vi vill att funktioner, förvaring och arbetsytor ska fungera tillsammans. Mycket av det vi tar för självklart har vuxit fram ur idéer om att göra vardagen enklare.
Ljus, luft och hälsa
En annan sak jag tycker är intressant är hur stor betydelse ljus, luft och grönska fick i planeringen av de nya bostadsområdena. Husen placerades bland annat för att ge bättre dagsljus och tillgång till grönområden. En bra bostad skulle bidra till hälsa och välbefinnande.
Det här får mig att tänka på Feng Shui, som jag själv arbetar med. Det är förstås en annan tradition, men även där intresserar man sig för samspelet mellan människan och miljön omkring oss.
Läs mer: Feng Shui i hemmet
Hur vi möblerar, vilka färger och material vi väljer och hur ljuset rör sig genom ett rum påverkar upplevelsen av hemmet. För mig handlar Feng Shui inte om att allt måste se ut på ett visst sätt, utan om att skapa en miljö som känns balanserad och fungerar för dem som bor där. Ljus, luft och grönska är dessutom sådant som vi fortfarande värdesätter när vi vill skapa ett hem där vi mår bra.
Från funktion till personlighet
När jag tänker på hemmet i dag tycker jag att det fina ligger i kombinationen av funktion och känsla. Vi behöver praktiska lösningar, men vi vill också omge oss med sådant som speglar vilka vi är. Här kommer färg och konst in i bilden. En målning kan tillföra energi, lugn eller en oväntad kontrast. Den kan ge ett rum personlighet och göra att det känns mer som vårt eget.
Jag tycker om när olika uttryck får mötas – det funktionella och det lekfulla, det lugna och det färgstarka. Ett hem behöver inte följa en viss stil för att kännas harmoniskt. I mitt arbete med konst, färg och Feng Shui återkommer jag ofta till just den tanken: hur kan man skapa hem som både fungerar i vardagen och känns bra att vara i?
Målningen Färgstark.
Färg och form i folkhemmet
Under Folkhemstiden handlade det goda hemmet inte bara om funktion och hygien, utan också om trivsel. Bostäderna skulle vara ljusa och praktiska, med plats för både vardagsliv och umgänge.
Samtidigt fick färg och form sätta personlig prägel på inredningen. Formgivare som Stig Lindberg bidrog med lekfulla mönster på porslin och textilier, medan Svenskt Tenn, med Estrid Ericson och Josef Frank, visade hur färgstarka mönster och personliga uttryck kunde skapa liv i hemmet. Det visar att funktion och estetik inte behövde stå i motsats till varandra – ett hem kunde vara både praktiskt, vackert och personligt.
Läs mer: designern Stig Lindberg
Läs mer: historien som Svenskt Tenn
Svenskt Tenns färgstarka mönster.
Vad är det goda hemmet i dag?
Folkhemmet växte fram ur sin tids behov och drömmen om bättre bostäder och större trygghet. I dag ser våra hem annorlunda ut, men frågorna är fortfarande relevanta. Hur skapar vi platser som fungerar i vardagen och samtidigt ger oss något mer?
För mig finns svaret någonstans i mötet mellan funktion och känsla. Ett hem ska fungera praktiskt, men det får också gärna spegla människorna som bor där. Det behöver inte vara stort eller nyrenoverat. Ibland kan en färg på väggen, en ärvd möbel eller en målning göra stor skillnad.
För mig handlar det goda hemmet om mer än inredning. Det handlar om att hitta en balans mellan funktion, färg, form och känsla – och att skapa en plats där vi trivs.
Del av vårt vardagsrum som består av nytt, gammalt, färg & form.